Krönika - Ny (AI) ekonomi
Historien till trots har augusti så här långt bjudit på osedvanligt god börsutveckling. Svaghetstecken har lyst med sin frånvaro om vi bortser från senaste tidens press på högvolatila amerikanska AI-aktier där en rapport om tveksam intjäningsnytta har pressat kurserna. Rapporten som sådan har inte bjudit på något direkt nytt varvid rekylen för sektoraktierna likväl kan tillskrivas sedvanliga vinsthemtagningar efter en tids stark utveckling.
Åsikterna kring AI-bolagens värderingar är förstås som alltid delade. Men så är det ju alltid då olika åsikter skapar en marknad (skall man kunna köpa aktier måste det finnas säljare och vice versa). De som ser oändliga möjligheter och användningsområden ser förstås fynd i varje hörn och påpekar att vi enbart står i början på den s.k. AI-revolutionen. Skeptikerna påtalar däremot saker som just nämnda rapport tog fasta på, nämligen att den stora majoriteten av företagen idag inte får någon nämnvärd avkastning på sina investeringar i generativ AI.
Sett i ett större perspektiv kan nog båda lägren ha klara poänger. Har man kit undertecknad varit med om dot.com-bubblan, känner man onekligen igen en del mönster. Då som nu blev det enorma kursrusningar för de s.k. internetföretagen som skulle förändra världen samt alla de som såg till att den kritiska infrastrukturen för ändamålet fanns. Till den senare skaran hörde då bolag som Ericsson, Nokia och Cisco, idag är det snarare chip- och cloudbolagen.
Om historien kommer att upprepa sig även denna gång är juryn idag ute och debatterar. Det finns både likheter och tydliga skillnader jämfört med dåtida internetbubblan. Det skall dock påpekas att i sak hade marknaden rätt även kring millennieskiftet. Både internet och därefter även mobilt internet blev en världsomvälvande faktor som utan tvekan kan jämföras med den industriella revolutionen flera decennier tidigare.
De allra största av bolagen uppstod dock i själva verket ur ”internetbubblans” spillror. Här syftar jag förstås på bolag som Google, Facebook men även Amazon, Microsoft, Netflix och Apple som förvisso fanns tidigare men som genomgick enorma transformationer i spåren av IT-kraschen. Få kanske minns att Amazon till en början var en onlinebokhandel medan exempelvis Netflix sysslade med postorderverksamhet rörande DVD-filmer (inledningsvis även VHS om nu någon minns detta fenomen).
Det är förstås rimligt att anta även nu att de stora framtida AI-bolagen kanske ännu inte sett dagens ljus eller åtminstone sysslar med något helt annat än vad de kommer att slå genom med framgent. Vetskapen att den som lyckas pricka framtida vinnare kan också säkra sin ekonomiska framtid för generationer är förstås det som driver på kursutvecklingen.
Eftersom de flesta av bolagen inte blir framtida vinnare på samma sätt som många av internetpionjärerna inte blev det, gör att man naturligtvis kan prata om AI-bubbla. Nvidia som ses som den stora AI-vinnaren idag har redan nu ett börsvärde som är större än de allra flesta länders BNP. Som om inte det var talande nog noterar jag att två, tre år gamla bolag kan värderas till mångmiljardbelopp utan att ens vara i närheten av positiva kassaflöden eller lönsamhet. Påståenden om att lönsamhet inte är det primära i detta skede liknar förstås uttalanden om ”ny ekonomi” från IT-eran för er som minns det. Idag är det inte svårt att få till finansiering för allehanda AI-relaterade idéer men denna flodvåg av pengar kan hastigt sina om de ekonomiska förutsättningarna skulle ändras (exempelvis i spåren av en recession i USA).
Så länge finansmarknaden är stark såsom fallet har varit i år med undantag av aprilkraschen, kommer FOMO (Fear of Missing Out) fortsätta pumpa varm luft i AI-ballongen. Det är nämligen enorma investeringar som just nu görs och så sent som den gångna veckan meddelade Astra Zeneca, Ericsson, Saab, SEB och Wallenberg Investments att man tillsammans avser starta bolaget Sferical AI, som ska driva och utveckla avancerad AI-infrastruktur för svenska företag. Liknande initiativ pågår så gott som överallt och i USA är värdet av datacenters under uppbyggnad nästan lika stort som den som gäller kontorsbyggnation. Redan idag tar befintliga datacenters 5% av det amerikanska energibehovet i anspråk. 2030 bedöms andelen uppgå till närmare 10% av efterfrågan. Det är smått hissnande siffror.
Det man inte ska glömma bort är att hur stark än trenden är idag, kan den på klassiskt boom/bust maner drabbas av bakslag. Vid en eventuell marknadskorrektion kan en hel del bolag snabbt möta en helt annan verklighet och kanske rent av riskera gå under eller möjligtvis köpas upp av starkare aktörer för spottstyver i jämförelse med vad de nu prissätts till. Det är antagligen här som de stora MAG-7 bolag kommer in bilden. Med stort AI-kunnande redan nu och enorma kassor till sin hjälp är de väl rustade att kunna tillhöra vinnarna genom att lyckas plocka upp den typen av bolag och införliva dem i egna verksamheter likt Alphabet en gång i tiden gjort med exempelvis Youtube, Microsoft med Hotmail, Skype och LinkedIn och Meta med Intagram.
Att det närmaste decenniet kommer gå i AI-revolutionens tecken är förstås högst troligt. Tekniken är här för att stanna och kommer av allt att döma förändra nästan alla branscher allt vad det lider. De närmaste åren lär det ske en genuin revolution inom allt från läkemedelsutveckling till logistik och affärsanalys. Likt exemplet med tidvattnet lyfts de flesta AI-båtar här och nu. De långsiktiga vinnarna kommer dock att vara de som lyckas översätta teknologin till faktiska intäkter och vinster genom att kombinera verklig affärsnytta med hållbar affärsmodell snarare än de som idag försöker surfa på en tillfällig våg av hype. I det långa loppet torde nämligen investeringslogiken förbli densamma. Det är vinst och innovation som i slutändan driver värde. Tro inget annat.
