Stökiga veckor

Volatiliteten ser ut att vara här för att stanna och det är väldigt lätt hänt att man hamnar snett i sina affärer. Här har den långsiktiga fondplaceraren en tydlig fördel då det viktigaste är att följa sin strategi och kontinuerligt investera i välvalda fonder.

En intressant iakttagelse från veckan som gick är att marknaden blir allt bättre på att läsa Donald Trump och ”TACO”. Begreppet, som står för ”Trump Always Chickens Out”, syftar på Trumps vana att först hota med total eskalering för att sedan backa och söka en uppgörelse när pressen blir för stor. Strategin har använts mot såväl allierade som antagonister men märkligt nog aldrig direkt mot Ryssland. Att marknaden nu lärt sig hur Trump agerar innebär helt enkelt att mönstret blivit väldigt uppenbart. Riktigt samma panik som vi tidigare fått se blir det inte på aggressiva utspel eftersom marknaden räknar med att Trump kommer att vika sig. Det skapas alltså något av en tillvänjning mitt i allt kaos.

I påskhelgen blev läget direkt absurt när ledaren för världens mäktigaste nation i samma kommentar först säger sig vara beredd att utplåna en hel nation och strax därefter önskar Guds välsignelse. Det är en extrem retorik som världen (tursamt nog) inte är van vid och placerare har fått lära sig den hårda vägen att kalkylera med risker som känns helt utanför det normala.

Vänder vi blicken till Europa blir det allt tydligare att den nuvarande administrationen i USA driver en agenda som snarare splittrar än enar kontinenten. Inför det stundande valet i Ungern har vi sett ett anmärkningsvärt agerande från vicepresident JD Vance, som under sitt besök i Budapest öppet gett sitt stöd till Viktor Orbán. Det är en paradoxal hållning då Vance uppmanar andra länder att inte blanda sig i utländska val, men väljer själv att lägga sig i den ungerska valrörelsen genom att hylla Orbán som en försvarare av västerländsk civilisation och uppmana väljarna att stå vid hans sida. Det som vi kan konstatera gällande den amerikanska administrationen är att maskerna tagits av och såväl allierade som fiender fått se verkligheten

Ovanstående är sannolikt även en av orsakerna till att vi nu ser allt fler tecken på att europeiska länder agerar mer självständigt för att skydda sina egna intressen. Ett tydligt exempel är Frankrikes strategiska hantering av sina guldreserver. Den franska centralbanken genomförde nyligen en omfattande hemflytt av guld som tidigare förvarats i USA. Genom att avyttra äldre guldreserver i New York och samtidigt köpa in modernare tackor på hemmaplan i Europa, lyckades man realisera en bokföringsmässig vinst på närmare 13 miljarder euro.

Manövern handlade dock om mer än bara pengar. Genom att säkra den fysiska kontrollen över reserverna i egna valv stärkte Frankrike sin finansiella suveränitet. Det är ett agerande som skickar en tydlig signal om att de europeiska stormakterna börjar prioritera egen handlingsfrihet i en alltmer osäker transatlantisk relation.

Ett annat ställe där vi ser att Europa tar avstånd från den volatila administrationen i USA är fallet med Iran. Amerikaner har i allt högre grad hindrats från att använda baser i Europa för sina tillslag mot Iran, vilket fått USA att gå i taket.

Det är nu hög tid för Europa att räta på ryggen och börja bygga sin framtid på egna meriter. Att förbli inklämd som en bricka i spelet mellan aggressiva stormakter är ingen hållbar väg framåt om vi vill bevara vårt välstånd och oberoende. Arbetet med att stärka den egna förmågan har visserligen påbörjats genom omfattande militärsatsningar över hela kontinenten, och även om dessa initiativ kommer många år för sent, är det definitivt “bättre sent än aldrig”.

Trots det politiska kaoset på världsarenan riktas nu blickarna mot den stundande rapportsäsongen, där förväntningarna är högt ställda. För S&P 500 väntas en tvåsiffrig vinsttillväxt för det första kvartalet, vilket i så fall skulle markera det sjätte kvartalet i rad med tvåsiffrig tillväxt. Det är ett kritiskt test för att se om bolagen faktiskt kan leva upp till sina värderingar – med ett P/E-tal kring 20x – i en miljö där räntesänkningarna ser ut att dröja och osäkerheten är konstant.

Särskilt techsektorn förväntas dra lasset, men även finans och material spås leverera starkt. Marknaden stirrar sig nu blind på om bolagen kan bibehålla sina marginaler trots att geopolitiska spänningarna och energipriser hotar att driva upp kostnaderna. Det är nu det ska avgöras om börsens fundamenta är starka nog att bära upp det rådande sentimentet, eller om verkligheten hinner ikapp.

Det är i detta kaos som vi nu kliver in i en av årets viktigaste perioder. När rapporterna väl landar på bordet får vi svaret på om marknadens motståndskraft är resultatet av en genuin fundamental styrka eller om det bara är en tillfällig bedövning inför de risker som nu tornar upp sig. Med höga värderingar och en administration i USA som aktivt skakar om gamla allianser finns det inget utrymme för besvikelser. April ser därmed ut att bli en spännande börsmånad.