The Rumble In The Jungle
I förra veckans krönika stack jag ut hakan och utlovade nya rekord på Stockholmsbörsen under senare delen av detta år. Som grund för mitt påstående förde jag primärt ”magkänslan” att marknaden ser ut att vilja upp då merparten av rapporterna möttes av ett så kallat ”positivt tolkningsföreträde”. Parat med faktum att vinterhalvåret (mätt från november till april) generellt är bra för aktier gav det enligt mig hyfsade odds för nya rekord även på Stockholmsbörsen.
Min grundinställning idag förblir densamma även om jag får tillstå att rapportmottaganden under gångna veckan inte alls var lika positiva som veckan innan. Kan sentimentet redan ha vänt? Omöjligt är det förstås inte men jag tillskriver de mer återhållsamma reaktionerna under den här veckan det faktum att det är höstlov på många håll i landet samtidigt som mycket annat stal placerarnas uppmärksamhet.
Utöver strid ström av inkommande rapporter (däribland från flera tongivande amerikanska MAG7 bolag) har veckan bjudit på både ett nytt räntebesked från FED och ett slags geopolitiskt ”The Rumble In The Jungle” i sydkoreanska Busan där storfräsarna Donald Trump och Xi Jinping möttes. Skeptikernas farhåga om att stormötet skulle präglas av dålig stämning till följd av den stundtals hårdföra retoriken inför det, kom dock på skam. Faktum är att de båda ledarna skakade hand i hela 25 sekunder vilket resulterade i stora vinster för dem som satsat på "över 10 sekunder" på Polymarket (ett nytt amerikanskt bettingfenomen). Bara en sådan sak!
Något stort omvälvande handelsavtal länderna emellan undertecknades förvisso inte men däremot tycks stridsyxan ha grävts ner, åtminstone temporärt (ett år). Medan USA sänker tullsatsen för Kina, förbinder sig de senare nämnda att häva exportkontroller avseende sällsynta jordartsmetaller för amerikanska bolag. Utöver det ska man även ha varit överens om att försöka samarbeta för fredlig utgång av Ukrainakonflikten.
Desto mer konkret var däremot FED chefen Jerome Powell som förvisso sänkte som förväntat räntan med 25 punkter till 3,75–4,00% men påpekade med emfas att decembersänkningen, som marknaden mer eller mindre redan tecknat in, är långt ifrån given. Om det handlade om ett sedvanligt sätt att försöka påskina att det är FED och inte någon annan som sitter vid rodret låter jag vara osagt.
Sannolikheten får väl anses vara stor att uttalandet var ett sätt att hålla tillbaka förväntningar i och med att läget är förhållandevis ovisst. Eftersom statsapparaten är nedstängd får centralbanken inte det underlag som krävs för att fatta penningpolitiska beslut. Det faktum att inflationen ligger minst en procentenhet ovan målet gör därtill inte saken enklare. Jag noterar dock att FED tycks ha influerats av aktiemarknaden då man hänvisade till justerad inflation som exkluderade tulleffekten. Enligt detta mått bedöms inflationen ligga kring 2,3–2,4%.
Allt ovan är dock numera historia och så även oktober. Sin bitvis skräckfyllda historik till trots blev månaden den sjätte positiva i rak följd. Som om inte det var nog blev årets upplaga betydligt starkare än genomsnittet de senaste 30 åren (+1,0%). Med +3,95% placerar sig årets oktober som årets näst bästa så här långt, slagen av enbart januari då OMXSPI-index steg med respektingivande 7,5%.
Med bra börs i oktober förblir självklart även trenden såsom jag definierar den vår vän. Fredagens stängningsvärde som var detsamma som oktobers dito, hamnade återigen på behörigt avstånd från både 12- och 24 månaders glidande medelvärden vilket framgår av den bifogade grafen. I och med det är det upplagt för test av tidigare ATH-nivåer som ägde rum i februari och som då var marginellt högre än toppnoteringen från januari 2024.Om detta sker redan i november eller om vi får vänta lägre är förstås oerhört svårt att säga på förhand. Oddsen att en ny topp blir till är får dock ändå anses vara goda givet att vi nu går in i en säsongsmässigt stark period.
Vän av ordning inflikar förstås att det knappast var något fel på årets ”sommarhalvår” (maj-oktober) vilket naturligtvis stämmer. Sedan inledningen av maj har OMXSPI-index stigit med cirka 10% vilket markerar den bästa kursutvecklingen sedan pandemiåret 2020. För att hitta ytterligare ett sommarhalvår med tvåsiffrig kursökning får man faktiskt blicka ända bort mot 2009 (finanskrisen). Det om något visar att den typen av prestation som Stockholmsbörsen bjudit på i år inte tillhör vanligheterna utan tvärtom kräver att något exceptionellt har inträffat perioden innan (i år handlade det om ett kraftigt nedställ i april efter ”Liberation Day””).
Tittar man på det som benämns som vinterhalvår (och som i regel tjuvstartar redan i oktober) är mönstret oerhört tydligt. Den genomsnittliga avkastningen under de senaste dryga 50 åren har varit 12,6% att jämföra mot knappt 1% för sommardito. En tusenlapp återkommande placerad under perioden november till april har fram till nu vuxit till nära 250 000 kr. Samma belopp placerat återkommande under maj till och med oktober har krympt till drygt 800 kr. Årets prestation till trots.
Att vi nu går in i november som har ett rykte om sig att vara årets bästa (genomsnittlig avkastning överstigande 3,2%) gör inte saken sämre. Under 29 år har det vid blott åtta (8) tillfällen blivit röda siffror däribland faktiskt ifjol då index tappade 0,8%. Följer utvecklingen under återstoden av året det historiska snittet finns det goda chanser för ett nytt ATH på den här sidan om årsskiftet. Famous last words?
