Månader går, trenden består

September ligger numera bakom oss. Med den lagd till handlingarna bör också börsens svagaste period betraktas som avslutad även om den just i år inte var så värst dålig. Snarare tvärtom. I september steg Stockholmsbörsen med +0,4% (jämfört med 30-årigt genomsnitt om -1,0%) och även i augusti som ju normalt sett brukar vara en negativ börsmånad, gick OMXSPI-index upp +1,0% (historiskt snitt sedan 1995: -1,3%). Därmed bjöd årets svagaste tvåmånadersperiod på uppgång om hyfsade 1,4% mot sitt historiska snitt om -2,2%. Eftersom även juli bjöd på uppgång i år (såsom månaden brukar göra) blev tredje kvartalets facit +3,4%. Även det rejält mycket bättre än den genomsnittliga nedgång om -0,25% som min egensamlade data antyder.

Positiv september innebär att även den underliggande trenden förblir positiv. Även om det stundom inte känts som det i år, så har den underliggande riktningen varit uppåtriktad i nära ett års tid nu. I alla fall om man beaktar min enkla tekniska trendmodell som baseras på 12- och 24-månaders glidande medelvärden i förhållande till varje månads stängningsvärde. Som framgår av den bifogade grafen landade även septembers avslutning ovan de båda vilket är vad som definierar en upptrend. Detta i synnerhet som 12-månaders glidande medelvärde åter håller till ovan 24-månaders.

Nog om det som varit. Det kanske allra mest intressanta är förstås vad som komma skall. Oktober har länge haft ett rykte som börsens ”skräckmånad”. Efter sommaren där både augusti och september vanligtvis bjuder på svag börs, kommer investerare in i oktober med nerverna på helspänn. Om dåliga nyheter dyker upp tenderar de förstoras upp och i vissa fall trigga panikförsäljningar. Hit kan man räkna in kriser som ”Svarta måndagen” år 1987 (-22,6%) eller den mer närliggande finanskrisen år 2008 (-17,9% i oktober) som troligtvis har etsat sig fast i investerares minnen.

Vill man botanisera i oktobers skräckfyllda historia finns det fler sådana exempel. Av förklarliga skäl är det sannolikt få om ens någon idag, som minns händelserna från 1929 då Dow Jones föll 11% den 24/10 ("svarta torsdagen”) vilket markerade starten på det som senare skulle beskrivas som ”den stora depressionen”. Oktober 1929 såg en total nedgång på cirka 23%, med kulmen den 28–29/10. Desto fler minns kanske oktobrar från 1997 och 2018. I det förstnämnda fallet drevs nedgången av en tillfällig Asien kris som faktiskt ledde till att börshandeln i USA stoppades tillfälligt vilket i sig är en tämligen unik företeelse. I det senare nämnda fallet (2018) var det i huvudsak handelskriget mellan USA och Kina som skapade oro vilket ledde till att S&P 500 föll med cirka 7% och Nasdaq med dryga 9% under månaden.

Tittar vi däremot på aggregerad historisk statistik är oktober långt ifrån lika farlig som myten säger. Det är snarare just de ovan omnämnda, dramatiska krascherna, som färgar narrativet. Baserat på min data för Stockholmsbörsen finns det hela fem börsmånader som uppvisar sämre genomsnittlig avkastning än vad just oktober gör. Faktum är att det historiska snittet för månaden är +1,0%. Men ja, de gånger som Stockholmsbörsen gått ned under oktober har det oftast varit med besked. Snittet för nedgångarna (12 årgångar av sammanlagt 29) är nämligen -5,0% och jag noterar också att de två senaste åren har bjudit på nedgångar i storleksordningen -4,2% respektive -3,7%. Alla regler har sina undantag som synes.

Tittar vi på lägre tidsserier (USA*) framträder en snarlik bild. Baserat på data från S&P 500 för åren 1950–2024 uppvisar oktober en genomsnittlig positiv avkastning på cirka 0,9%. Under de så kallade Post Election Years (första året i presidentcykeln såsom i år) summeras uppgången till +1,3%. För teknologitunga Nasdaq (data från 1971) är motsvarande siffror +0,7% respektive +1,9%.

Tar man hänsyn till ovanstående torde det vara upplagt för en bra börs under den kommande månaden. Det man samtidigt bör komma ihåg att volatiliteten under oktober ofta är förhöjd (ca 30–35% jämfört med snittmånaden). Vad detta beror på är kanske inte helt klarlagt. Psykologiska faktorer till följd av perception om tidigare krascher är säkert en viktig aspekt. Annat som kan omnämnas är att månaden är starten på ett nytt ”räkenskapsår” för många fonder och institutioner (i synnerhet amerikanska) och därmed en tidpunkt då dessa passar på att ombalansera sina portföljer. Till detta kan tilläggas att bolagens Q3-rapporter ofta innehåller en uppdaterad helårsguidning samt rejält ökade geopolitiska spänningar, vilket bäddar för att det kan bli kraftiga svängningar även i år.