“As January goes, so goes the year”
Det är ett mantra som många säkert har hört – om inte annat har undertecknad använt det flitigt genom åren. Faktum är att talesättet har starkt stöd i verkligheten. Tittar man på de senaste 30 årens utveckling på Stockholmsbörsen har januariutvecklingen förutspått börsåret i 70 procent av fallen (21 av 30). Tittar vi på de amerikanska börserna är facit ännu bättre (84 procent), dessutom baserat på ett betydligt större underlag (75 år).
Med detta i åtanke finns det en del att glädjas över. Så här långt har Stockholmsbörsen utvecklats positivt. Redan i början av året slog det breda indexet (OMXSPI) nytt ”All Time High” och därefter har uppgången fortsatt. I skrivande stund ligger index klart över det historiska snittet för månaden på 1,1 procent (data sedan 1995), vilket indikerar att även 2026 kan bli ett bra år. Som jämförelse kan nämnas att Stockholmsbörsen steg med hela 7,4 procent under januari i fjol, vilket lade grunden för en årsavkastning på 9,5 procent.
Ska man anmärka på något som inte är fullt lika lovande så är det utfallet för det omtalade ”Santa Claus Rally”. Fenomenet omfattar traditionellt de fem sista handelsdagarna på året samt de två första på det nya (gäller USA-börserna). För tredje gången i följd (!) blev utfallet faktiskt negativt (-0,1 procent). Detta kan te sig oroväckande utifrån det amerikanska ordstävet: ”If Santa fails to call, bears may come to Broad and Wall" (dvs. till New York-börsen). Vän av ordning inflikar dock att det mantrat slog fel både 2024 och 2025. Tredje gången gillt för tjurarna, kanske?
Trendmässigt ser det, föga förvånande, riktigt bra ut just nu. Detta bekräftades vid det senaste månadsskiftet då OMXSPI avslutade tydligt ovanför både 12- och 24-månaders glidande medelvärde. Dessa två utgör, tillsammans med stängningsvärdet för månaden, grundbultarna i den enkla trendmodell som jag med hyfsad framgång navigerat efter genom åren. Det var också tack vare denna modell jag vågade sticka ut hakan i fjol och utlova nya rekordnoteringar.
När dessa nu har infriats är frågan hur högt börsen kan stiga? En svår nöt att knäcka, och man brukar ju säga att ”the sky is the limit” vid nya rekordnivåer. Skämt åsido; stalltipset för den som gillar prognoslekar är att det åtminstone blir 5 eller 10 procents uppgång från ”årsskiftesnivån”. Det är nämligen påfallande ofta index rör sig i den typen av intervall. Eftersom årsskiftesnivån låg kring 1 045 (en nivå värd att lägga på minnet då den ofta agerar stöd/motstånd) indikerar det en uppsida mot i alla fall 1 100, och kanske hela vägen mot 1 150. Jämför man istället med den tidigare rekordnoteringen från februari 2025 (1 058) blir målkursen något högre (1 110 respektive 1 165).
Det ligger förvisso i sakens natur att man är optimistisk i början av ett år. Att börsen inleder uppåt i januari är därför inte särskilt märkvärdigt. Generellt gör man bäst i att inte fästa för stor vikt vid inledningen – om det inte är så att den trotsar mönstret och blir negativ. Tittar vi 30 år tillbaka noterar jag nämligen att de börsår som slutat på minus (8) vid hälften av tillfällena har inletts med fallande kurser i januari. En svag inledning garanterar inte ett dåligt år, men med en dålig start sjunker oddsen för ett negativt år dramatiskt.
Än är vi inte i mål, varken för januari eller året som helhet, men konsensus verkar vara att 2026 blir ett bra år. Att ”alla tror samma sak” kan ibland vara en varningssignal, men i tider då ”momentum är kung” gör man kanske bäst i att följa flocken? Det finns nämligen goda skäl att vara optimistisk för svensk del, trots den geopolitiska oron. Men varför, det får jag utveckla i kommande krönikor.
