Fagerhult – Ljuset släckt
Efter vinstvarningen den 20 april konstaterade vi i portföljtexten att tålamodet börjar tryta, men att vi inväntar den fullständiga kvartalsrapporten den 4 maj för att få en tydligare bild av orsakerna bakom den svaga prestationen.
Såväl EBITA-resultatet på 44 Mkr (163) som nettoomsättningen på 1 821 Mkr var som väntat i linje med de preliminära siffror som angavs i vinstvarningen. Det motsvarar ett försäljningstapp på nära -9%, som exklusive förvärv och valuta uppgick till ca -6%.
Vad gäller lönsamheten går det mer eller mindre att tala om en kollaps, då EBITA-marginalen föll med sex procentenheter till 2,4%, samtidigt som koncernen redovisade en förlust på -0,16 kr per aktie (0,41) på nedersta raden. Det senare har endast förekommit en gång tidigare sett över den senaste tioårsperioden – Q1 2020.
I vinstvarningen talades det om att orderstocken uppvisat en ökning jämfört med motsvarande period föregående år. Det är förvisso korrekt att den totala orderstocken ökade till 1 803 Mkr (1 788), men det framstår inte som särskilt imponerande med tanke på att de förvärvade bolagen Trato TLV och Capelon konsoliderades från och med det tredje kvartalet i fjol.
Orderingången om 1 969 Mkr (2 227) motsvarade nämligen en organisk minskning på närmare 15%. Här lyfter Fagerhult fram svåra jämförelsesiffror till följd av bland annat en rekordorder i Saudiarabien under Q1 i fjol, men nog hade åtminstone undertecknad önskat sig mer än så här.
Vad som orsakat det svaga kvartalet förklaras enligt Fagerhult av allt från stark krona och svag privat efterfrågan till längre ledtider och oro i Mellanöstern. Tyvärr börjar det bli svårt att svälja alla bortförklaringar, även om utfasningen av lysrör, det nya EPBD-direktivet (Energy Performance of Buildings Directive) samt de höga energipriserna borde utgöra rimliga strukturella tillväxtdrivare för den europeiska belysningskoncernen.
EPBD är det centrala EU-direktivet som styr hur energieffektiva byggnader måste vara, och den senaste versionen beslutades om 2024 och ska implementeras senast i maj. Kraven är relativt hårda och, förutsatt att medlemsländerna faktiskt följer dem, borde det ske en förflyttning mot allt mer smarta och elektrifierade fastigheter som givetvis inkluderar energieffektiv belysning.
Redan i vår föregående analys frågade vi oss om det finns en tydlig väg tillbaka till Fagerhults tidigare tillväxt och lönsamhet, då LED, smart belysning och IoT-lösningar idag snarare är standard än avancerad ny teknik, samtidigt som konkurrensen från lågkostnadsländer i Asien är påtaglig. Svag nybyggnation och pressade offentliga budgetar försvårar visserligen marknadsläget, men frågan är hur länge en svag försäljningsutveckling kan förklaras av externa faktorer.
Vårt tålamod räckte tyvärr hit men inte längre, och vi ställer oss även frågande till att Bodil Sonesson fortsatt sitter kvar som koncernchef med tanke på att mer än två tredjedelar av börsvärdet har utraderats sedan tillträdet 2018. Nettoskulden ökade sekventiellt från 2 990 Mkr i Q4 till 3 160 Mkr vid slutet av mars och motsvarar nu 5,8 gånger EBITDA (senaste tolv månader). Detta är i huvudsak ett resultat av det svaga första kvartalet, men nivåerna börjar framstå som ansträngda för ett bolag vars börsvärde numera understiger fyra miljarder.
Med facit i hand borde vi givetvis ha rivit av plåstret tidigare. Men aktier är som bekant inte särskilt lätt, och det fanns kvartal då vi – felaktigt eller inte – intalade oss själva att riktningen trots allt var den rätta. Med risk för att sälja på botten väljer vi nu därför att släcka ljuset och slopa vårt köpråd.
Vice styrelseordförande Eric Douglas valde att göra det motsatta och köpte en miljon aktier i Fagerhult igår. Familjen Douglas är som bekant huvudägare i investmentbolaget Latour, som i sin tur är största ägare i Fagerhult.