Fagerhult – Stolpe ut

Vid konferenssamtalet visade det sig nämligen att bolagets föredragna lönsamhetsmått innehöll omkring 20 Mkr i positiva engångseffekter. Rensat för dessa låg marginalen i stort sett i linje med marknadens förväntningar. Enligt CFO Oscar Wallstén återfanns merparten av effekterna inom koncernens största segment Collection, vilket bidrog till att affärsområdet redovisade en ovanligt hög marginal om 13,8% (7,3).

När detta sjönk in för marknaden framstod kvartalet inte längre som lika starkt. Orderstocken uppgick visserligen till 1 617 Mkr (1 533) vid årsskiftet, men orderingången på 1 844 Mkr (2 008) under oktober–december var inte imponerade. Särskilt inte med hänsyn till att förvärvade Trato TLV samt Capelon konsoliderades från och med det tredje kvartalet ifjol.

Bolaget står dessutom inför ett tufft jämförelsekvartal i Q1 2025, vilket sannolikt bidragit till att en del ägare valt att avyttra aktier. Den svaga kursutvecklingen indikerar åtminstone ett sådant beteende. Att ett rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster visar sig innehålla positiva engångseffekter om ca 20 Mkr stärkte heller inte förtroendet för den europeiska belysningskoncernen. Samtidigt har nettoskulden ökat till 2 990 Mkr (2 261), motsvarande 2,5 gånger EBITDA, vilket för närvarande begränsar utrymmet för större förvärv.

Förvärven av Trato TLV och Capelon borde samtidigt ge koncernen möjlighet att visa viss tillväxt under året. Enligt ledningen hade nettoomsättningen och nettovinsten uppgått till 8 263 respektive 363 Mkr om förvärven genomförts den 1 januari 2025, vilket ger en fingervisning om intjäningsnivån. De redovisade siffrorna för föregående år var 7 891 Mkr (8 305) i nettoomsättning och 317 Mkr (354) i nettovinst.

Någon tydlig organisk tillväxt är dock svår att skönja. Orderingången minskade organiskt med nära 10% i det fjärde kvartalet och justerat för förvärv och valuta föll nettoomsättningen med 1,6%. Detta trots att jämförelsekvartalet inte var särskilt krävande. Utfasningen av lysrör enligt EU:s regelverk, som väntades fungera som en strukturell tillväxtdrivare, har alltså än så länge inte gett någon synlig effekt på försäljningen.

Ett bolag som krymper organiskt kvartal efter kvartal förtjänar sällan en hög värderingsmultipel. Marknaden väntar sig 3% tillväxt och en viss marginalförbättring av Fagerhult i år, vilket skulle lyfta rörelseresultatet till drygt 700 Mkr (578). Det skulle betyda att EV/EBIT-multipeln faller under 12x redan i år – billigt sett ur ett historiskt perspektiv, men efter två år av negativ omsättningstillväxt (trots förvärv) blir jämförelsen förstås skev.

Frågan är om det finns en tydlig väg tillbaka till Fagerhults tidigare tillväxt och lönsamhet. LED, smart belysning och IoT-lösningar är i dag standard snarare än ny avancerad teknik, och konkurrensen från lågkostnadsleverantörer i Asien är påtaglig. Svag nybyggnation och pressade offentliga budgetar försvårar visserligen marknadsläget, men under hur lång tid kan en svag försäljningsutveckling förklaras av externa faktorer?

Marknaden verkar ha tröttnat och det råder ingen tvekan om att det finns uppsida i aktien om bolaget återgår till att visa stabil organisk tillväxt. Samtidigt har tålamodet prövats efter flera kvartal av svag utveckling, och osäkerheten kring den strukturella tillväxtförmågan kvarstår. Fagerhult får tillsvidare vara kvar på Top Picks till följd av den tilltalande värderingen, men vi väljer att kapa målkursen rejält till 40 kr (60) i väntan på tydliga signaler om vändning.  

Fagerhult är en ledande aktör inom professionell belysning, med en bred portfölj av välkända varumärken och lång erfarenhet av att designa skräddarsydda lösningar för specifika miljöer. Frågan är om dessa kvaliteter innebär högre inträdesbarriärer än vad vi i dag tilldelar bolaget eller om konkurrenssituationen förändrats mer permanent?