The best is yet to come?
K som i Krona. Så skulle man kunna sammanfatta 2025. För säg vad man vill, men en 20-procentig förstärkning mot den globala reservvalutan dollarn lär med stor sannolikhet gå till historien. Men K:et blev också symbolen för en ekonomi som dras isär.
Makroekonomiska bedömare tenderar att beskriva ekonomin med hjälp av bokstäver; vi har tidigare bekantat oss med L, U, V och W. Nu har turen kommit till K, som kort och koncist står för ökad ojämlikhet. De som redan haft det bra har fått det bättre, medan de som haft det tufft har fått det sämre. Eftersom den globala ekonomin är tätt sammankopplad med aktiemarknaden syntes samma trender där: Vinnarna har fortsatt att vinna. Att följa momentum visade sig vara den allra bästa strategin.
För USA-börsen blev 2025 tredje året i följd med tvåsiffrig procentuell avkastning. Utvecklingen matchade förvisso inte de tidigare åren då S&P 500 steg med 26 respektive 25 procent, men nära 18 procent är gott nog. Tyvärr har nästintill hela avkastningen gått de flesta svenska sparare förbi, givet den ogynnsamma valutautvecklingen. Värt att komma ihåg är dock att vi under tidigare år hade medvind av samma anledning, fast med omvända förtecken (läs: kronförsvagning).
Stockholmsbörsens breda index (OMXSPI) steg med 9,5 procent, vilket var något sämre än snittet för de senaste 30 åren (10,9 procent). Det var dock bättre än året innan (+5,7 procent), och lägger man därtill utdelningar blev totalavkastningen tvåsiffrig. Det är inte illa, men faktum är att det är först nu som Stockholmsbörsen är tillbaka på de nivåer där den toppade kring årsskiftet 2021/2022. Nåja, bättre sent än aldrig.
Den som läst den här spalten under fjolåret minns säkert att jag stack ut hakan och utlovade nya rekordnoteringar. Nu blev det inga sådana under slutet av året, trots en rejäl slutspurt (OMXSPI steg med 2,25 procent i december och bjöd sålunda på börsårets tredje bästa månad), men väl i början på januari. Eftersom nya rekord allt som oftast följs av fler, är det i regel en klart optimistisk signal. Tittar vi exempelvis på S&P 500 noterades hela 39 dagar med ATH (All Time High). Det om något visar med all önskvärd tydlighet att kursrekord tenderar att fortplanta sig, vilket bådar gott för Stockholmsbörsen – om inte inför hela 2026 så åtminstone dess inledande del. The best is yet to come!
Årets första ordinarie upplaga av Stockpicker Newsletter är som traditionen bjuder en specialutgåva innehållande ett antal aktieförslag som redaktionen anser ha förutsättningar att tillhöra vinnarna under det kommande året. Att ha potential för rejäl kursstegring är förstås inte detsamma som att aktierna faktiskt blir vinnare när året summeras. Ibland krävs särskilda faktorer för att ett positivt scenario ska materialiseras. Risknivån i förslagen som ingår i dagens tidning är därtill generellt sett högre än normalt. Ifjol lyckades vi vaska fram två riktiga vinnare (Freemelt och BHG) vilket var tillräckligt för att Vinnarportföljen (+24,3 procent) skulle slå index. Inte helt fel givet det minst sagt bistra småbolagsklimatet.
Hur det blir i år återstår att se. När vi nu lämnar 2025 bakom oss är det med vetskapen att den geopolitiska kartan ritats om avsevärt i och med Donald Trumps återkomst till Vita huset. Givet hur mycket som hände under hans första år kan vi bara föreställa oss vad som komma skall när nu ytterligare tre år återstår. Tillfångatagandet av Venezuelas president Maduro visar tydligt att man i stort sett kan förvänta sig vad som helst.
Vill man se glaset som halvfullt kan man påpeka att den geopolitiska oron inte längre är en "svart svan", utan snarare en konstant faktor som får tas med i kalkylen. Häpnadsväckande händelserna i Venezuela har knappt påverkat marknaden. Detsamma kan sägas om Trumps retorik kring Grönland. Enligt Carl Bildt, som i kraft av sina tidigare uppdrag har god inblick i världspolitiken, ska man inte utesluta att USA använder sig av ”rå kraft” i detta avseende. Uppfattningen om vad som kan hända har gått från skämtsamt absurd till i högsta grad reell. Att marknaden väljer att se förbi detta får ses som en signal i sig.
En annan sak som inte tycks oroa marknaden är att Fed sakta men säkert börjar politiseras. Inom kort tillsätter presidenten en ny Fed-chef vars främsta uppgift blir att sänka styrräntan. Om han lyckas är omöjligt att säga på förhand. Kommittén består av 12 ledamöter och det krävs sju röster för majoritet. Det ska dock påpekas att Trump redan lyckats få in en person i direktionen. Med ännu en, därtill en chef, blir påverkanskampanjen enklare. Förr var det vedertaget att Fed-chefen fick de övriga att rösta i en viss riktning (därav Trumps tidigare missnöje mot Jerome Powell). Under det senaste året har detta mönster brutits.
Om 2025 var ett år som präglades av fortsatt AI-yra baserat på förväntningar, så blir nog 2026 året då det krävs handfasta bevis på att Silicon Valleys tech-jättar kan nå lönsamhet i de enorma investeringar som plöjts ned. I annat fall kan belackarna som ropat ”AI-bubbla” få vatten på sin kvarn. Att historien brukar upprepa sig vet vi, och visst påminner utvecklingen en del om millennieskiftet för ett kvarts sekel sedan?
Är det någon gång framtidsoptimismen ter sig befogad är det i regel i början på ett år då många väljer att vända blad. Hör man till lägret som ser glaset som halvfullt finns det tveklöst en del att ta fasta på: Europa (och i synnerhet Sverige) ser ut att kravla sig ur en långvarig lågkonjunktur, och förhoppningarna om fred i Ukraina har ökat något. I USA är ”mjuklandningen” alltjämt huvudspåret, särskilt som det förväntas stimulanser inför stundande mellanårsval. På tillväxtmarknaderna ger låga oljepriser tillsammans med sjunkande dollar vind i seglen.
God fortsättning!
