Optimistiska prognoser
Ett oerhört vanligt misstag som man begår vid analys är överdriven optimism. Här åsyftar vi naturligtvis inte positiv grundinställning till livet som sådant utan snarare väl optimistiska antaganden gällande antingen företagens framtida tillväxttakt eller lönsamhet. Eller i värsta fall både och.
Eftersom analysslutsatser i grund och botten bygger på de uppskattningar man gör kan relativt små avvikelser leda till stora diskrepanser och därigenom helt fel slutbedömning. Icke sällan beror allt för optimistiska antaganden på det faktum att man förlitar sig på ledningens uttalanden eller utgår ifrån bolagens finansiella mål.
Man bör komma ihåg att det faktum att bolagets vd talar väl om företagets framtid är snarare regel än undantag. Vill man generalisera lite så kan man likställa den operative chefen med en säljare (av företagets aktie).
Det är således mer eller mindre hans uppgift att framställa det egna bolaget i bästa möjliga dager och därmed understryka eventuella styrkor. Uttalanden som att ”vi är på god väg att nå våra finansiella mål” skall därför inte likställas med att dessa mål kommer att nås inom kort.
Normalt sett är just finansiella mål satta av styrelsen och ses av denna som någorlunda realistiska. Vägen mot dessa kan dock trots det vara lång och krokig. Det är däremot vd:s uppgift att ta bolaget dit. Det är också det som han/hon har betalt för (ofta väldigt bra dessutom). Att påpeka att man inte är på väg mot målet vore som att erkänna att man är fel person på posten.
Därav som uttalanden om "mål i sikte" ofta görs. Det är dock inte detsamma som att det är givet att man når fram dit och det är därför vår uppgift (i samband med analys) att bedöma hur sannolik en eventuell måluppfyllelse ter sig att vara. Vid uppskattningar av organisk tillväxt eller lönsamhet kan det därför alltid vara bra att titta bakåt i tiden. Avviker framtidsprognosen rejält av vad bolaget normalt har presterat är risken stor att man lär bli besviken över utfallet när prognosperioden väl har avslutats.
En betydelsefull fundamental analysmetod som vi har tagit upp i tidigare avsnitt är den s.k. relativvärderingen där man jämför det analyserade objektet med liknande bolag i samma sektor/bransch. Men precis som alla regler har sina undantag är inte heller den här metoden felfri. Det man nämligen bör komma ihåg är att jämförelsen som sådan inte säger så värst mycket om huruvida aktien i fråga är köpvärd eller ej utan först och främst hur den värderas gentemot liknande konkurrenter. Är multiplarna eller värderingen lägre behöver det inte vara detsamma som att aktien är billig.
Ett relativt aktuellt exempel på ovanstående kan exempelvis dagens värderingar av fastighetsbolagen vara. De allra flesta idag prissätts med tydlig premie mot redovisade substansvärden. Om det bolag vi tittar närmare på handlas med 30-procentig premie medan en del övriga har 50-procentiga dito är rabatten inte nödvändigtvis en signal på att aktien är billig eller köpvärd.
Detsamma skulle man kunna säga om sektorer som dras med väldigt höga P/E-tal (vinstmultipel). Ett aktuellt exempel på det här är exempelvis medicinteknikbranschen. Det faktum att bolag x och y åsätts multipel på 25-30x rörelseresultatet eller vinsten är naturligtvis inte ett skäl till att även bolaget z skall värderas på motsvarande sätt. Nog för att en sådan värdering kan vara motiverad men det viktiga här är att göra en ordentlig bakgrundskoll innan man drar den typen av slutsatser.
Höga P/E-tal (eller andra multiplar som EV/EBIT m fl) innebär nämligen höga förväntningar på framtida vinsttillväxt. Om dessa inte infrias löper aktien stor risk för omfattande kursfall när marknaden inser att förväntningarna lär komma på skam. Ett klassiskt exempel på hur omfattande sådana värderingsjusteringar kan vara är det som skett i spåren av allt för hög förväntansbild i samband med IT-ytan i slutet av 1990-talet.
Fel fokus
Ett annat ganska vanligt misstag man gör i samband med analys är att förlita sig blint på makroekonomiska signaler. Det är påfallande ofta som man tror sig ha hittat en ganska intressant (i bemärkelsen köpvärd) aktie men låter ändå bli att köpa av olika skäl såsom exempelvis konjunkturutsikter eller annan osäkerhet.
Vill det sig riktigt illa så kanske man rent av säljer en aktie enbart i förespeglingen om att sämre tider stundar (eller att en rekyl måste komma eftersom kursen har gått upp mycket) för att därefter se den stiga i värde.
Är det något vi vet med stor säkerhet så är det nog att ingen vet vad som komma skall. Konjunkturbedömningar liksom övriga makroekonomiska signaler bör givetvis tas med i beaktning vid utformningen av en analys men allra helst som en delkomponent i en sådan och inte som någon direkt utslagsgivande parameter.
Slutord
Det har nu blivit dags att summera vår serie gällande Fundamental Analys. Vår förhoppning är naturligtvis att du som läst den fått ett värdefullt hjälpmedel. Som vi nämnt vid minst ett par tillfällen finns det egentligen inga rätt och fel. Desto roligare är det naturligtvis att lyckas göra en korrekt analys som leder till god avkastning. Därför har vi tänkt ge ett par slutliga råd.
Minst lika viktigt som det är att dra rätt slutsatser och köpa rätt aktie är det faktiskt att inte sälja för tidigt. Tro det eller ej men det kanske allra vanligaste misstaget är att man säljer för tidigt. När marknaden väl upptäckt något man själv kanske kommit fram till tidigare och börjar omvärdera en aktie kan uppgången mycket väl trumfa ens egna förväntningar.
Dels eftersom marknaden är beredd att värdera företaget högre än vad man själv gjort i samband med sin analys, dels eftersom bolag som har medvind utvecklas ofta bättre än förväntat (och vice versa). Dessutom kommer här även en psykologisk faktor in i bilden. Har man en gång sålt en aktie som man ansett ha blivit fullvärderad blir det sedan ofta svårt att rent mentalt ställa om och köpa tillbaka till en högre kurs än vad man själv sålt för.
Ett annat råd är att ständigt utmana och ompröva sin analys. I synnerhet i lägen då investeringen inte utvecklats som det var tilltänkt från början. Att tajma rätt är oerhört svår materia som till viss del kräver en del tur. Är analysen korrekt bör den förr eller senare avspeglas i kursutvecklingen. I ett läge där det gått lång tid utan att den gjort det är det definitivt läge att studera närmare vad det kan ha bero på.
Att hålla fast vid ”förloraraktie” kan vara rätt – ”att ligga back” hör till vanligheterna då de allra flesta aldrig lyckas köpa på en absolut botten” - men innebär i regel att man begränsar sina möjligheter till andra investeringar.
Sist men inte minst vill vi gärna påminna om behovet av att sprida riskerna. Ingen är ofelbar och därtill kan en investering slå fel trots att man i grund och botten haft rätt men där yttre förutsättningar har gjort att spelplanen hastigt har förändrats. I de lägena är det bra att inte ha lagt alla ägg i en och samma korg. Vad än kända investerarprofiler än må tycka.
Har ens analys utmynnat i att företagets aktie är undervärderad skall man givetvis försöka köpa en så stor andel som möjligt. Men att gå ALL IN är aldrig något som åtminstone vi skulle rekommendera och definitivt inte att göra det vid ett och samma tillfälle. Sprid köpen på olika tidpunkter och flera aktieslag blir vårt slutliga råd. I alla fall inte om du är mån om god nattsömn.
