Ett stöd som är nödvändigt för att landet skall kunna fortsätta stå emot den ryska aggressorn. Förhoppningsvis kommer hjälpen i tid och inte för sent. Enligt en del rapporter har Ryssland förberett för en offensiv i sommar och även om man ska ta nyhetsåtergivningen från frontlinjerna med en hel del salt (båda sidorna förstorar egna framgångar), så har ukrainare på senare tid tvingats ge tillbaka en del av återerövrad mark. Och värre kan det bli.

Det är dock inte stödet som sådant som jag tänkte uppehålla mig vid i dagens spalt. Tillsammans med stödet till Ukraina, Israel och Taiwan har kongressen även antagit resolutionen om möjligheten att konfiskera ryska medel som istället skall kunna ges till Ukraina för att stödja försvarskampen och eventuell återuppbyggnad av landet när/om konflikten når en lösning. En oroväckande utveckling som det talas väldigt lite om kan jag personligen tycka. Trots att det, åtminstone i mina ögon, framstår som tydlig eskalering av konfliktytan mellan Ryssland och Väst (i det fallet USA). Ekonomiskt och militärt stöd är förstås en sak, konfiskering av andra länders tillgångar något helt annat. Gränsdragningen mellan det och en regelrätt krigsförklaring blir väl hårfin?

Jag har förstås full förståelse för att man ur strikt moralisk synvinkel kan tycka att konfiskering av ryska medel är någon form av fortsättning på sanktionsarbetet men det skapar samtidigt ett minst sagt oönskat prejudikat som kan få betydligt mer långtgående konsekvenser än vad någon föreställer sig idag. Redan frysningen av ryska medel sände som bekant svallvågor över diverse tillgångsmarknader men konfiskering är ett steg längre på en minst sagt farlig väg.

Vi ska inte glömma bort att även om Ryssland med dess diktatorliknande styre ej passar in i västerländska demokratiska ideal så har flertalet andra länder liknande statsskick. I deras ögon (och även många andras) är beslutet således djupt problematiskt. Idag handlar det nämligen om Ryssland men nästa gång kan det handla om någon annan som inte riktigt följer samma tankebanor som västerländska politiker gör. Det gör att den här typen av åtgärder för länder som Ryssland, Kina, Iran med flera allt närmare varandra och i och med det riskerar man uppkomsten av en minst sagt farlig koalition. Vi skall inte glömma bort att Nordamerika och EU står för knappt en av sammantaget åtta miljarder människor.

Att konfiskera ryska tillgångar skickar en signal om att investeringar i Väst (Nordamerika och eventuellt även Europa om EU följer det amerikanska direktivet) är att förknippa med enorm risktagning. Det vore allt annat än positivt och skulle sannolikt leda till både svagare arbetsmarknad och minskad konkurrenskraft hos västerländska bolag. Är ovanstående inte illa nog så skall vi heller inte glömma bort att både Ryssland och Kina står för stor del av råvarutillgången globalt (uppskattningsvis 70–75%). Dessutom kontrollerar de båda länderna även en hel del tillgångar i afrikanska länder. Tillgångar som man enligt uppgifter lagrar i sällan skådad omfattning.

I veckan lanserade den danske analytikern Andreas Steno Larsen (han som fick lämna Nordea efter att ha skrivit en analys vars slutsatser kring covid inte följde bankens riktlinjer) en teori om att Kinas lagerhållning av strategiska råvaror kan vara ett tecken på att landet förbereder en större devalvering. Så kan givetvis vara fallet men hamstringen av allt från koppar, olja, järnmalm till ädelmetaller som guld kan också vara ett sätt att diversifiera sig från västerländska tillgångar. Att äga amerikanska eller för den delen europeiska statspapper blir ju inte särskilt lockande om dessa kan frysas eller rent av konfiskeras över en natt. 

Att Kina och USA (och till viss del även Europa) har varit på kollissionskurs länge är ju knappast något som gått någon obemärkt förbi. Relationerna länderna emellan försvagades rejält under Donald Trumps tid i Vita Huset och inte blev de så värst mycket bättre när Joe Biden tog över presidentämbetet. Snarare tvärtom faktiskt. Alla minns vi Nancy Pelosis uppmärksammade besök på Taiwan och de påföljande utspelen om att USA till skillnad från Kina betraktar Taiwan som ett suveränt land och kommer därför bistå med militär hjälp i händelse av kinesisk invasion (som betraktar ö-riket som tillhörande Kina). Utspel som förstås agerar rött skynke på makthavarna i Kina. Lägg därtill till tidigare bannlysning av Huawei som anklagas för spionage å makthavarnas räkning (och nu nyligen även TikTok av strikt taget samma skäl) samt även sanktioner avseende användning av diverse viktig teknologi som halvledare och frågan man ställer sig är vad som egentligen krävs mer för att anse att de båda stormakterna befinner sig i en öppen konflikt. ”Kalla Kriget 2.0”.  

Den amerikanska kongressens beslut kan säkert i motsats till min liknelse ovan (läs: krigsförklaring) ses som en tydlig signal om att man inte längre betraktar Ryssland som en fullvärdig motståndare. Ryssland spelar onekligen inte i samma liga vare sig ekonomiskt eller militärt som USA gör idag. Redan den kontroversiella frysningen av ryska tillgångar var en indikation på det. Beslutet om eventuell konfiskering kan däremot ses som ett slags tydlig varning riktad mot Kina (den största ägaren av amerikanska statspapper).

I föregående veckas krönika nämnde jag att den geopolitiska utvecklingen mycket väl kunde bli sommarens viktiga fokusområde eftersom spänningarna fortsätter att öka. Kongressens konfiskationsdekret förra helgen var troligtvis ännu ett steg i fel (icke önskvärd) riktning. Att bränna broar är väldigt sällan rätt.   

OXMS30-index stärktes 1,3 procent medan OMXSPI avancerade 1,6 procent. SKF redovisade ett justerat rörelseresultat som var 3 procent bättre än marknadens förväntningar. Omsättningen kom däremot in något lägre än förväntningarna. Bolaget räknar för det andra kvartalet 2024 med en medelhög ensiffrig organisk försäljningsnedgång och upprepar prognoser för 2024 där bolaget räknar med en låg ensiffrig organisk försäljningsnedgång, jämfört med 2023. Aktien klättrade 2,5 procent till 225,20 kronor.

Saab levererade en väldigt stark rapport där intäkterna på 14,2 miljarder kronor, motsvarande en tillväxt med 24 procent jämfört med förra året, var 9 procent bättre än väntat. Rörelseresultatet kom in 10 procent bättre än väntat. Orderingången ökade i långsammare takt än intäkterna och var 9 procent högre än föregående år. Den lägre tillväxttakten förklarades av tuffa jämförelsetal från förra året. Aktien såldes ned 1 procent.

Bilsäkerhetsbolaget Autoliv kom med sin rapport som visade på ett högre justerat rörelseresultat än väntat. Samtidigt upprepade Autoliv att de förväntar sig att säsongsvariationerna från tidigare år sannolikt kommer att fortsätta under 2024, med en gradvis förbättring under året. Marknaden ställde upp aktien 5,3 procent. Electrolux visade på en mindre rörelseförlust än befarat i det första kvartalet. Under torsdagskvällen meddelades att VD Jonas Samuelson lämnar posten den 1 januari 2025. Aktien lyfte 6,5 procent. Hexatronic rapporterade en organisk tillväxt på -27 procent medan rörelseresultatet mer än halverades till 138 miljoner kronor (340). Aktien ökade 6,1 procent. Intrum tillhörde dagens vinnare med ett kurslyft om 11 procent.

Efter en svagare rapport från New Wave för första kvartalet och negativ kursutveckling höjer SEB rekommendationen till Köp (Behåll). Banken anser inte att den negativa avvikelsen under första kvartalet ska extrapoleras. En negativ kalendereffekt och samtidigt ökade kostnader för mässor och marknadsföring pressade lönsamheten under första kvartalet. Med en kursnedgång på 25 procent sedan SEB tog upp bevakning av bolaget anser banken att chans/risk är betydligt ner positiv idag. Aktien rekylerade upp 6,5 procent till 101,60 kronor. Bravida lyfte 2 procent trots att Di rapporterat om hur en medarbetare på Bravida i Malmö tilldelats en särskild manual om hur han skulle fuska med fakturor och tidsredovisning för att öka intäkterna.

Onlinehandlaren Boozt rapporterade ett utfall för årets första kvartal som var något i
underkant av förväntningarna. Försäljningen kom in 5 procent under konsensus och det justerade rörelseresultatet på drygt 13 procent lägre än väntat. Boozt upprepar sin guidning avseende försäljning och marginaler för helåret 2024 vilket troligen dämpar såväl nedrevideringar av estimaten som kursreaktionen på rapporten. Aktien förbättrades 5,4 procent till 126,10 kronor. Speloperatören Betssons resultat och marginaler kom in långt över analytikernas förväntningar. Aktien stärktes 13,3 procent. Bland spelrelaterade aktier steg Evolution och Kambi 1,5 respektive 7,1 procent. Vårdbolaget Medicover rusade 23,3 procent efter sin rapport. Omsättningen steg 19 procent till 498,8 miljoner euro (419,3). Den organiska försäljningstillväxten var 14,2 procent. Ebitda-resultatet blev 67,2 miljoner euro (54,3)

Elin Trampe, VD

Ni avslutade nyligen framgångsrikt den kliniska fas 1-studien för läkemedelskandidaten LIB-01. Berätta om resultaten av studien!

– Det primära syftet med studien var att visa att LIB-01 är säkert att ge till människor och resultaten visar tydligt att vår kandidat har en mycket god säkerhetsprofil, och att de enstaka biverkningar som uppstod var milda. Det är ett jättefint utfall av studien.

Utöver det kunde vi även se en effektsignal i den avslutande delen av studien där i övrigt friska män med upplevda erektionsproblem deltog och doserades under tre dagar.

Vad betyder det att ni upptäckte en effektsignal?

– Att deltagare upplevt ökad erektionsförmåga. Det fångades upp genom ett självskattningsformulär och via ett fysiskt mätdon kallat Rigiscan. Intressant att notera är också att vissa deltagare rapporterade fortsatt ökad förmåga när studien var avslutad, det vill säga efter 28 dagar från första dosering.

Det här ger ett bra underlag inför utformningen av vår planerade kliniska fas 2a-studie då den effektsignal vi noterat behöver, för att ge statistiskt säkerställda resultat, verifieras i en studie där en större grupp deltar.

Det låter som ett närapå perfekt utfall! Hur stort är detta egentligen?

– Det är jättestort. Vi har sett likande utfall i de prekliniska studierna men det är som bekant något annat när man gör studier i människor så dom här resultaten känns väldigt premierande. Att konstatera god säkerhet är helt avgörande för ett potensläkemedel. Och vad gäller effektsignalen så är vi mycket nöjda. Nu var det här i grunden en säkerhetsstudie men signalen om effekt finns där och internationella experter menar att inget annat preparat har tidigare kunnat uppvisa förhöjd erektionsförmåga efter 28 dagar.

Kan du berätta hur marknaden för potensmedel ser ut?

– Idag säljs potensläkemedel mot erektionssvikt för cirka 5 miljarder dollar årligen. Samtidigt är den reella marknaden långt större. Det beror på att dagens preparat inte tillgodoser de behövandes behov fullt ut. Till exempel upplever 35-40% av användarna inte önskvärd effekt. Det, tillsammans med biverkningar och den korta verkningstiden, gör att runt 50% kliver av sin behandling. Och det har pågått i decennier vilket ackumulerat behovet. Vårt mål är att tillgodose det här behovet och växa marknaden radikalt.

Enligt dig, vilka är de främsta skälen till att man skall investera i Dicot?

– Vi adresserar en gigantisk marknad med stora ouppfyllda behov. Våra resultat visar att LIB-01 har potential att bli det nya förstahandsvalet vid behandling av erektionsproblem. Ett långtidsverkande läkemedel utan störande biverkningar kommer kunna göra stor skillnad för många män och relationer världen över. Vi har sex patentfamiljer och en uttalad affärsstrategi där licensavtal är tänkt ge tidiga intäktsflöden för att ta LIB-01 ut på världsmarknaden. Vi har en gedigen vetenskaplig bas att stå på och teamet bakom Dicot är väljoljat och fokuserat och kompletterat med ett stort världsomspännande expertnätverk.

Dicots Elin Trampe och Charlotta Gauffin fördjupar resonemangen kring resultaten från fas 1-studien.

Hemsida