2022 har varit ett oerhört utmanande börsår. Men så lever vi också i tider som helt saknar motstycke i modern tid. Krig på europeisk mark som utöver mänsklig tragedi och allmän förödelse även sänder svallvågor över hela energi-Europa, massmobilisering i Ryssland och nu senast sprängda (!) gasledningar i Östersjön. Förvisso sådana som redan har varit avstängda men ändå. Skulle någon ha förutspått allt det här för ett år sedan hade hen definitivt inte ha tagits på allvar. Den här typen av prognoser hade lagts i facket med oseriösa domedagsprofeter. Nu är vi dock här och tänker man efter är det nästan svårt att ta in allt det som just nu händer.

Jordbävning… Som om allt ovanstående saker inte var illa nog tycks marknaden även ha fått en finansiell härdsmälta i UK på halsen. Den nya regeringens beslut att gå fram med ofinansierade skattelättnader mot de allra mest välbeställda har fått pundet att haverera och räntorna skjuta i höjden. Marknadens kraftiga reaktion har fått flera pensionsbolag att hamna i likviditetsmässiga trångmål vilket fick Bank Of England att rycka ut med obligationsköp mitt i pågående inflationsbekämpning. Allt detta i syfte att undgå regelrätt finansiell härdsmälta. Svårt att ta in var det, onekligen.

September… Att septemberbörsen blev (ännu) en trist historia är mot bakgrund av allt ovanstående inte helt oväntat. Tyvärr tycks det historiska mönstret med september som en negativ börsmånad ha upprepats. Nedgången om 7,5% är inte bara klart större än genomsnittet motsvarande -1,2% (från 1996 och framåt och inklusive årets facit) utan dessutom det sämsta utfallet sedan finanskrisen 2008 då nedgången blev 12,5%.

Kvartalet… Det svaga utfallet innebär dessutom att också årets tredje kvartal likt dess två föregångare bjöd på negativ utveckling (-3,8%). Detta trots den oerhört starka utvecklingen i juli (+12%) som tillsammans med mars får stoltsera med att ha varit de enda två positiva börsmånaderna i år. Ett lika uselt facit (2 positiva börsmånader under tre inledande kvartal) är det enbart 2011 som kan matcha.

Trenden… Det faktum att september avslutades nära årslägsta medför förstås att den negativa trend som min egensnickrade trendmodell (baserad på månadens slutvärde i kombination med 12- respektive 24-månaders glidande medelvärden) varnade för i slutet av maj har fått ytterligare bekräftelse. Utöver att index befinner sig söder om de båda indikatorerna tycks även deras inbördes förhållande övergå till negativt numera då det snabbare av medelvärden korsar det långsammare ovanifrån.

Oktober… Låt oss dock inte drunkna i dysterhet. Nog för att läget här och nu inte är allt för uppmuntrande men tittar man framåt så tycks åtminstone oktober historiskt sett inte ha varit en dålig börsmånad. Tvärtom. Sett till historiken över de senaste dryga 25 åren har Stockholmsbörsen avancerat i genomsnitt drygt 1,1%. Facit hade därtill kunnat vara avsevärt mycket bättre om det inte vore för 1997 och 2008 som med sina – 10,5% respektive -17,9% drar ned snittet rejält. 

Framförhållning… Nog med tillbakablickar. Låt oss titta framåt istället. Det hör till god ton att bjuda in investerare, analytiker och även medier till kapitalmarknadsdagar. Och givet ofta späckade scheman kan det onekligen vara värt att vara ute i god tid. Frågan är dock om inte Better Collective tar i vad framförhållning beträffar. För när inbjudan skickades ut nyligen till marknadseventet i Köpenhamn blev jag något förundrad när jag skulle lägga in datumet i den egna kalendern: 23 mars 2023 (!). Skönt att det finns någon som tror på en relativt avlägsen framtid givet dagens geopolitiska utveckling.

Politisk risk… God framförhållning kan man däremot inte beskylla den norska regeringen för. Vid en presskonferens i veckan meddelade man att det från och med inledningen på nästa år kommer att utgå en så kallad naturresursskatt för laxindustrin. Skattesatsen kommer landa på 40% av intäkterna, vilket uppges innebära en effektiv skattesats om 62%. Synnerligen märkligt utspel får man väl lov att säga. Vill man inte ha någon framstående laxindustri längre? Eller hade Björn Rosengren helt enkelt rätt när han kring millennieskiftet kallade vårt västra grannland för den sista sovjetstaten?

Veckans vinnare… Låt oss avsluta dagens krönika i starkt positiv anda. I veckan skrevs nämligen historia inom medicinsk utveckling. Jag syftar förstås på det faktum att svenska BioArctic redovisade positiva resultat från sin fas III-studie gällande en bromsmedicin avseende den hemska sjukdomen Alzheimer. Botemedel är det förvisso inte men även fördröjt sjukdomsförlopp är ett enormt framsteg när det i övrigt saknas behandlingar. Stort grattis till bolaget och alla er som vågade tro på dessa goda nyheter. Helt väntade var de nog inte givet kursutvecklingen (+208% i veckan)

Det är förstås inte särskilt konstigt och behöver inte på något sätt förstoras upp. Även i samband med coronavändningen för exakt två år sedan (index bottnade ju 23/3) som ju blev till ett V-liknande uppgång därefter, hade vi kortare perioder av ängslighet. Krig i Europa är ju trots allt inte en händelse som är särskilt lätt att förutspå de finansiella konsekvenserna av. I synnerhet då aggressorn utöver att vara hyfsat oförutsägbar också står för stor del av den europeiska energiförsörjningen. Trots det är åtminstone min personliga känsla att den värsta paniken har lagt sig och marknadsaktörerna har börjat leta efter konstruktiva sätt att agera på börsen. Det är inte längre ”ut med allt” som tycks gälla även under de dagar då börsen går ned.  

Yes, We Can… Som läget ser ut just nu tycks även FED göra bedömningen att invasionen av Ukraina är en händelse som främst lär påverka Europa. Någon större åverkan på den amerikanska ekonomin ser man inte i sin spåkula eftersom man nu anser sig kunna höja räntan i betydligt större omfattning än vad man själva trodde inför krigets utbrott. Det i sig sänder förstås en signal som marknaden tycks tolka positivt.

This time is different… Att aktiemarknaderna har tagit FED:s inledande höjning med jämnmod (eller rent av entusiasm) har faktiskt sin naturliga förklaring. Historiskt har börserna nämligen utvecklats väl under perioder då FED höjer räntan. Oron för räntehöjningar har snarare präglat utvecklingen inför den första höjningen liksom tiden innan den första sänkningen som ju i regel orsakas av att ekonomin har försvagats påtagligt. Men med det sagt är läget idag något annorlunda. Räntehöjningarna som spås komma lär ju inte bero på allt starkare ekonomi (den ser snarare ut att försvagas något) utan historiskt hög inflation.

Mjuklandning… Eftersom FED räknar med att tillväxten i ekonomin blir lägre framgent tycks målsättningen med räntehöjningarna vara att få till en s.k. mjuklandning där ekonomin bromsar in sakta utan att hamna i en lågkonjunktur/recession. En uppgift som lär vara allt annat än lätt och jag vågar inte svara på huruvida man lyckas eller ej. Historiskt sett har det dock gått ”så där” med den typen av försök och jag tror inte att oddsen blir så mycket bättre av att man hamnat så pass långt efter kurvan som man nu gjort (läs: misslyckades att agera i tid).  

Rysk default… Med allt ovan sagt är det inte särskilt många längre som tycks räkna med någon form av Finanskris 2.0 som jag tidigare nämnde att kriget kunde ge upphov till. Bara det ger ju viss lättnad. Jag noterade i veckan att enligt ryssarna själva skall man, sanktionerna till trots, ha lyckats med att uppfylla sina ränteåtaganden. Att långivarna inte tycks ha fått pengarna är förstås en helt annan femma. Här läggs skulden på att kapitalet inte flyter friktionsfritt mellan öst och väst just nu och så kan mycket väl vara fallet även om det generellt är svårt att tro på ryska förklaringar. Den här gången var också summan relativt liten (ca 120 Musd) medan det stora testet lär ske i början på april då mer än 2 miljarder usd förfaller till betalning.

Fyndigt… Och på tal om Ryssland och betalningar. Efter att ha blivit avstängda från Swift och handel med dollar har man nu beslutat att ”de icke vänliga länderna” får betala för rysk olja och gas i antingen rubel eller guld (!). Hur det senare skulle fungera rent praktiskt är förstås svårare att utröna men nog torde åtminstone det första alternativet framstå som ett klokt drag då det ju åtminstone i år (och eventuellt även nästa) hade säkrat en köpsida för den pressade ryska valutan och på det sättet mildra bördan för den ryska centralbanken. Sista ordet är dock nog inte sagt här än.

Vinstvarningar… Som brukligt när det återstår blott 1–2 veckor av kvartalet börjar företagsledningar titta närmare på sifferunderlaget. Det är också därför som de två sista veckorna av kvartalet tillsammans med de två första veckorna av kvartalet därpå, utgör något som på finanssvenska går under benämningen ”vinstvarningssäsong”. En vinstvarning behöver förstås inte vara negativt i sig. Bolagen kan mycket väl ”varna” för att förväntningarna tycks vara för lågt ställda vilket exempelvis affiliatebolaget Better Collective gjorde i veckan när de skrev upp sin resultatprognos till följd av dels ett förvärv dels stark inledning på året.

Ej inprisat?… Givet de omständigheter som nu råder lär dock majoriteten av varningarna vara av det negativa slaget. Först ut var Volati och därefter har både Nolato och Husqvarna tvingades varna för att det nu pågående kriget har påverkat verksamheten i sådan utsträckning att försäljningen och/eller resultat blir avsevärt sämre än förväntat. Som utomstående kan man förstås tycka att detta till viss del borde vara diskonterat i kurserna. Men så är uppenbarligen inte alls fallet. Volati och Nolato tappade bortåt 14% vardera. I Husqvarnas fall blev nedgången mer beskedliga 3,5%.

George Orwell… Och apropå vinstvarningar. Det finns uppenbarligen även sätt att kringgå sådana genom att ringa runt till analytikerna och påpeka att det nog ser ut som om deras kostnadsantaganden ligger lite väl lågt. Detta var nämligen vad medicinteknikbolaget Arjo gjorde i veckan i klassisk Orwellsk anda där alla är jämlika men vissa är mer jämlika än andra. Telefonkonversationen bjöd förstås inte på några som helst nyheter (varför ens hålla det då?) men orsakade ändå kursras på drygt 7%. Tur för vår del att vi var beredda. Så sent som förra helgen valde vi som bekant att ställa oss neutrala till aktien med motiveringen att högre kostnader för råvaror, komponenter och transporter kunde hålla tillbaka marginalen under några kvartal. Spot on.